Japp, så var det dags igen för en till intervju, eller rättare sagt två! Här nedan kommer en skandinavisk dam-duo! Först får ni veta mer om danska Signe för att sedan avsluta med fakta om norska Ingunn… Enjoy!

Så än en gång får vi stifta bekantskap med en ny löpare. Signe Søes har sprungit för klubben sedan hösten då hon och hennes pojkvän Rasmus Oskar har bott här i Stockholm pga studier.

Signe kommer från Århus i Danmark och har tack vare orienterande föräldrar varit meddragen på orientering från dag ett i princip. Innan hon kom till Stockholm så har hon tävlat för Farum OK samt OK Pan Århus. Att valet föll på IFK Lidingö denna gång var främst för att hon ville förbättra och utveckla sina tekniska färdigheter och Lidingö verkade (och verkar) vara den idealiska klubben att sluta sig till för vilken kvinnlig orienterare som helst!

När Signe inte ränner runt i skogen så studerar hon. Just nu är hon inne på sitt tredje år av Molekylärbiologi och har ytterligare två kvar efter detta. Höstterminen har hon kunnat läsa på distans och därför bott här i stan. Svaren på denna intervju fick jag på engelska för det var snabbare för henne än svenska och hon var mitt uppe i tentapluggande. Vid dags dato bör tentan vara avklarad och vi får alla hoppas att den gick bra! Förutom studierna ägnar Signe sin fria tid till att åka skidor och vara med sina vänner. Om det är längd- eller utförsskidor förtäljer inte svaren men frågan är vilket som är lättas att ägna sig åt i Danmark…

Att vi har gemensam bastu på Säcka verkar vara bra för i valet mellan gemensam eller separat bastu föll rösten på just en blandad. Väl på Säcka så är favoritmåltiden köttbullar med röd saft (inte gul…).

Vid Säcka kan hon dock inte få springa i sin favoritterräng, för den finns i Frankrike (” difficult french terrain like World Cup 2006”). Men för att få utföra sin favoritslag av träning behöver hon inte åka lika långt för teknikträning kan ju man faktiskt träna även i Stockholmstrakten! När hon vidare fick tre stycken tvåalternativsfrågor blev svaren som följer: kuperat (flackt eller kuperat?), dag (dag eller natt?) och medeldistans (kort eller lång?)…

När jag frågar Signe om hennes styrkor och svagheter som orienterare nämner hon att hon är en (oftast) stabil teknisk utförare men att hon måste öka sin snabbhet för att kunna följa de bästa löparna. Sitt bästa ol-minne har hon fått i den blåa lidingödräkten då hon sprang i mål som etta på Smålandskavlen nu i höstas. Vi får hoppas att det går minst lika bra i vår och sommar på Tiomila och Jukola då hennes kortsiktiga mål just är att prestera väl på dessa – ” in one of the world’s best teams”! På längre sikt är det dock en individuell VM-medalj som lockar.

Snart bär lasset åter mot Danmark för fortsatta studier men vi får träffa Signe på de stora lägren och kavlarna. Förhoppningsvis kommer hon sakna den gemensamma bastun och köttbullarna på Säcka och återvända :)

-----------------------------------

Nu har ni fått intervjuer på engelska med en engelsman och svenska via en danskas engelska så det har blivit dags för en svensk-norsk blandning. Detta då jag kommer lämna citaten på ursprungsspråket. Ni är ju alla vana vid en internationell miljö på träningar osv. så det är nog ingen risk att ni värjer er nu heller!

Jag ber att få presentera er för Ingunn Hultgreen Weltzien från Bærum utanför Oslo.

Hur Ingunn började med orientering minns hon inte men det ”var vel før jeg visste hva det var”. Jag misstänker starkt att även hon är en såkallad inföding i sporten och att hon från dag ett tillhört IL Tyrving som är hennes tidigare klubb. Varför Ingunn nu valt att tävla för Lidingö är för att: ” Jeg har lenge hatt som mål å bli bedre og tryggere til å orientere i typisk svensk terreng. Når man blir senior og alvor er det på tide å gjøre noe med målene. Derfor fant jeg ut at jeg ville ta et semester i Sverige, helst Stockholm. Det er mange sportslige grunner til at jeg ser Lidingö som beste alternativ, de viktigste faktorer: mange gode dameløpere (og herreløpere), trenere med veldig bra kompetanse, ivrige ledere, bra treninger og samlinger, nærhet til Lidingöbanen som er perfekt til daglig løpetrening. Dessuten var det viktig å bo et sted som er sentralt i forhold til reiser til utland, og urbant så man ikke føler seg alene  Sist, men ikke minst: godt sosialt miljø!” Så det är bara att tå åt oss, alla vi andra i klubben!

Det Ingunn kommer att studera här i Stockholm på sitt utbyte antar jag är samma som i Trondheim där hon läser geografi på 50-75 % tid. Alla de intressen som hon har utöver orienteringen kanske inte är så lätt utförda här i Stockholm, tex. åka längdskidor och göra toppturer på skidor eller till fots. Andra saker är enklare och på dem kan hon säkerligen få sällskap; ”løping, reise, lese, shoppe, studentliv, en god fest, padle, bade ute og inne og alt annet som er gøy å gjøre (men det meste har man dessverre ikke tid til...) utenom å sitte i sofaen og ikke gjøre noenting  ”.

Men åter till orienteringen så kan jag ge en lista på några mycket bra meriter från förra året. På NM tog hon silver på sprinten och kom fyra på ultralång. VM gav en bronsmedalj i stafetten och en sjätteplats på sprinten. World Cup slutade med en tiondeplats totalt. Tidigare meriter är en femteplats på EM:s sprintdistans, guld på JVM-sprinten och 6:a på lången (JVM). På juniorNM har hon samlat ihop 6 guld, 4 silver, 1 brons). Det finns alltså en del att hitta med metalldetektorn hemma hos Ingunn och mer kommer det förhoppningsvis bli då hennes långsiktiga mål är en individuell VM-medalj. 2008 är målet fortsatt framgång och att närma sig de bästa. För att nå sina mål jobbar hon på sin svaghet att hon är sämre tränad tekniskt än fysiskt, vilket dock menar att hon är en god löpare. Ni som springer runt på Bosön får testa och se vad hon går för!

Ingunn verkar vara en bred orienterare då hon inte har någon favoritterräng utan tycker det är kul med variation och likaså inte heller har en specifik favoritträning utan den beror på tid på året, formen och humöret! Gällande kavlar gillar hon alla sträckor och tar den hon får, då stafett oavsett sträcka är kul. När hon måste välja mellan dag eller natt, klassiskt eller kort så faller dock valen på klassisk dag.


Än så länge har Ingunn inte varit på någon säckaträning och ätit vilket gör att hon inte kan säga vilken som är hennes favoriträtt där utan det återstår att se, och hon tycker det ska bli spännande att se vem som imponerar mest. Kanske blir det hennes middagsomgång som blir bäst i år? Vi kanske har brunost att se fram emot...? Dessutom föredrar hon gemensam bastu så hon skall nog trivas uppe i stugan!

På frågan om vilken som är hennes freakshowtalang fick jag inget direkt svar (”For sjenert til å beretta;-) så ni får se till att locka fram denna sida hos henne!