Hej orienteringsförälder!

/OBS! Denna sida är just nu under omarbetning och kommer att utökas rejält. Det innebär att den under en period (från den 24/4 och några veckor framåt) kommer se stökig och ofullständig ut/

1. Inledning

Vad kul att ditt barn har börjat eller vill börja orientera! IFK Lidingö Skid- och Orienteringsklubb har en omfattande verksamhet för alla åldrar och självklart vill vi få alla att bli intresserade av orientering. Kanske även du?

/testa att lägga in foto/

Syfte och mål med sidan

Syftet är att ge ett stöd för dig och ditt barn under främst nybörjarkursen och det första året, då det mesta är nytt och obekant. Men på sidan finns också information som är intressant och viktigt längre upp i åldrarna.

Målet är att du skall förstå hur orientering går till, att du skall kunna stödja barnet med att läsa och passa kartan, förstå kontrolldefinitionen, vad svårighetsgrader (färger) innebär och med särskilt fokus på hur en gön bana kan se ut. Du skall också ha förståelse för vad som händer när vi springer en tävling. Som bonus utvecklar du din egen förmåga att hitta rätt i skogen och kanske har lust att själv bli en aktiv orienterare.

Praktiska saker om att bli medlem och prova på

Här kommer lite information om hur man kommer i kontakt med klubben, blir medlem, vilka grupper som finns och vad de olika färgerna innebär.

Hur testar man orientering?

Du skickar ett mail till ungdom@ifklidingo.se, så ser vi till att ledare i grupperna svarar er.
Generellt så är orienteringsträningar på torsdag kl.18 och oftast med utgång från Grönsta Gärde (Lidingöloppsmålet), men information om exakt vart finns på www.ifklidingo.se i kalendern. Våra olika nivåer på ungdomsgrupper tränar samtidigt på torsdagarna.

Om ditt barn är helt ny på orientering, rekommenderar vi att du som förälder är med på träningarna i början. Det skapar en extra trygghet i ny skog och mark, och ger även dig som förälder en inblick i vad orientering innebär!

Hur anmäler jag mitt barn/ungdom till orientering?

Du skickar ett mail till ungdom@ifklidingo.se så hjälper vi dig hitta rätt nivå.

Hur blir man medlem och vad kostar det?

Du hittar all information på sidan Bli medlem.

Vad innebär medlemskapet i IFK Lidingö SOK?

I medlemsavgiften ingår:

Gemenskap, glädje och möjligheten till rörelse tillsammans i en av svensk orienterings bästa klubbar.
Medlemskap i föreningen och tillgång till klubbens alla träningar och veckans bana som finns att ladda hem via ifklidingo.se
Springa stafett för klubben gratis.
Rätt att delta i individuell tävlingsklass (kostnad faktureras).
Vissa läger och tävlingsresor subventionerade.
Rätt att delta i Vasaloppet (tävlingsklass). Startavgift ingår ej.
Folksams och Svenska Orienteringsförbundets grundförsäkring för orienterare

Under sista veckan på sommarlovet brukar vi arrangera en daglägeraktivitet kallad Sommarskoj. Här kommer det att finnas grupper för de som vill lära sig orientera.

Hur vet man vilken grupp man ska tillhöra?

IFK Lidingö SOK följer den utvecklingsprocess som Svenska Orienteringsförbundet tagit fram.
Minst en ledare per grupp är diplomerad via Svenska Orienteringsförbundets utbildningar.

2025:

Våra nybörjargrupper (randig grupp) är baserade på Grön nivå som grund.
Småstjärnorna (barn födda efter 2019-, fokus på lek och förbereda för grön grupp)
Grön grupp (barn födda 2018)
Vit grupp (barn födda 2017-2016)
Gul grupp (barn födda 2015-2014)
Orange grupp (ungdomar födda 2013-2012)
Violett grupp (ungdomar födda 2011-)
Blå grupper bedrivs som ordinarie träningar för alla medlemmar i alla åldrar
Svart grupp klubbens juniorer och seniorer

* Klubben utgår i de yngre grupperna från ålder vid sammansättning av grupperna för att på så sätt hålla samman kompisgäng, men självklart så anpassas utvecklingsnivån om man som individ behöver annan grupp

Svensk Orienterings utvecklingsmodell och färgsystem

Grön nivå: Tydligt, sammanhängande nät av vägar, stigar, staket, stenmurar, vattendrag, öppen mark eller liknande. Lätta kontroller på eller alldeles intill själva vägen, stigen, vattendraget, den öppna marken osv.

Vit nivå: Samma terräng som för grön bana, men kontrollen kan ligga vid sidan av vägen, stigen, stenmuren, vattendraget, den öppna marken eller liknande. Själva punkten som kontrollen sitter vid är fortfarande lätt och tydligt, till exempel en sten eller en tydlig höjd. 

Gul nivå: Något mer utmanande terräng än för grön och vit bana men fortfarande enkelt att ta sig fram i skogen. Kontrollen kan sitta en bit från vägen, stigen, vattendraget osv och du ska till exempel kunna gena mellan två vägar eller stigar om du vill tjäna tid jämfört med att springa runt.

Orange nivå: Fortfarande lätt terräng att ta sig fram i. Inte bara stigar, vattendrag etc. ska kunna följas utan också större sankmarker (mossar), höjdkanter, åsar och sänkor. Kontrollpunkten är mer utmanande än på gul bana, men tydliga föremål i närheten ska alltid finnas att läsa in sig på på kartan.

Violett nivå: Samma nivå som för orange bana mellan kontrollerna, men själva kontrollen kan vara svårare. Här är det viktigt att kunna förenkla, dvs att ta kontrollen från ett håll där det finns något stort och tydligt i terrängen. På så sätt gör det kontrolltagningen säkrare.

Blå nivå: Nivån är anpassad till de skickligaste. Att kunna läsa på höjdkurvor och detaljer är en stor fördel.

Svart nivå: Samma nivå som för blå bana, men till skillnad från blå bana får all typ av terräng förekomma.

Hur ger du ditt barn bästa förutsättningar?

Orientering är en idrott som ofta ger ett livslångt intresse och på så sätt en aktiv och hälsosam livsstil. Det är dock en ganska stor tröskel att börja med orientering och undersökningar visar att fler än hälften av de som går en nybörjarkurs inte är tävlingsaktiva efter två år. Det finns alltså goda skäl till att bygga ett intresse men vägen dit kan vara svår om du själv inte har bakgrund inom orientering. Det är knappast en slump att många ungdomar som orienterar har föräldrar med orienteringsbakgrund.

Svenska orienteringsförbundet har gjort en stor studie om varför barn slutar med idrotten och det är tre faktorer som sticker ut hos de som fortsätter:

Engagerade föräldrar som själva intresserar sig för idrotten.

Aktivt tävlande från tolvårsåldern.

Socialt sammanhang.

Vårt tips är därför att du själv lär dig orientering samt att du motiverar och peppar till tävlande. Tävlande i orientering är en viktig del i orienterares träning och den sociala samvaron. Att tävla i orientering är mindre dramatiskt än det låter, ofta handlar det om att testa sina färdigheter i okänd terräng mer än att tävla mot andra.

Vad är speciellt med orientering?

Orientering är en idrott som lockar både killar och tjejer och alla åldrar. Det är inte ovanligt att man på en träning eller tävling träffar klubbkamrater från 7–8 år upp till 80-åringar, inklusive elitlöpare. Killar och tjejer både tränar och tävlar tillsammans. Det är verkligen en idrott för alla!

Orientering sker i alla väder och det är okej att springa där det är blött och geggigt. Det är en fysisk krävande idrott då orienterare tar sig fram genom obanad terräng.

/genrefoto på ungdom/ungdomar som springer i terräng/

Orientering är en individuell idrott. Det finns inga andra att förlita sig på utan man tar ansvar för sin egen prestation. Samtidigt är målen väldigt individuella – en del älskar att tävla och andra älskar att vara ute i naturen eller att umgås med kompisar.

För dig som förälder skiljer sig orientering från lagidrotter då arenorna kan vara svårtillgängliga och samåkning ibland inte sker i samma omfattning.

2. Att börja orientera i IFK Lidingö SOK

Varje vår brukar vi också arrangera en orienteringskurs för vuxna. Den kursen beskrivs inte närmare här. Vill du veta mer om den skicka ett mejl till info@ifklidingo.se

IFK Lidingös orienteringskurs för nya barn och ungdomar

Nybörjarkursen syftar till att ditt barn, med en förälder som stöd, skall kunna genomföra en orientering på lättaste nivå. Kursen går igenom nedanstående punkter:

1. Karta och karttecken

Få en förståelse för vad en karta är och känner till att kartan är en bild av verkligheten sedd uppifrån, i fågelperspektiv.
Kan skapa sig en bild av hur verkligheten ser ut med hjälp av kartan.
Kan genom att titta på terrängen skapa sig en bild av hur kartan ser ut.
Känner till kartans färger och de vanligaste karttecknen.
Känner till de vanligaste symbolerna för banpåtryck, start, kontroller, mål, förbjudet område och snitslad väg mellan kontroller.

2. Springa din första orienteringsbana

Kan hantera kartan och vika den så att den passar bra i handen.
Kan passa kartan med hjälp av terrängen.
Kan använda sig av tumgreppet som hjälp för att snabbt hitta rätt på kartan.
Kan på ett enkelt sätt lösa orienteringsproblemen ledstångsbyte vid kontroll samt mellan kontroller.

3. Kompassen

Kan passa kartan med hjälp av kompassen.
Kan ta ut riktning med hjälp av kompassen.

4. Kontrollbeskrivning och stämpling

Vet grunderna i kontrolltagning samt hur stämpling fungerar.
Känner till kontrollens ordningsnummer och kodsiffra på kontrollbeskrivningen.

5. Orienteringstävling

Har övergripande kännedom om hur en orienteringstävling går till, från anmälan till start, målgång och resultat.

/foto från en orienteringstävling/

Ordinarie ungdomsverksamhet

När kursen är slut övergår den till träning i ordinarie verksamhet. Vår huvudträningsdag är torsdagar och vi tränar nästan alltid klockan 18 vid klubbstugan Säckatorp (ovanför Grönsta gärde).

/här behöver ungdomskommittén fylla på med det som är relevant för Lidingös verksamhet/.

På helgerna finns det tävlingar att springa från början av mars till början av november. Många ungdomar springer flitigt med tävlingar redan i tioårsåldern medan andra väntar tills de är lite äldre.

3. Karta, karttecken, kontrollbeskrivning och kontroller

I nedanstående avsnitt får du en grundläggande förståelse för vad en karta är och hur det funkar med kontrollerna.

Kartan

En karta är en avbildning av en liten del av jordytan. Kartan skall vara så detaljrik som möjligt samtidigt som den också skall vara så lättläst som möjligt. Av förståeliga skäl har kartritaren för en orienteringskarta varit tvungen att förenkla mycket.

För att passa en karta så den ”rättvänd” behöver kartans norr vara åt samma håll som verklighetens norr. Vad som är kartans norr förstår vi av text och annan information som är satt så att den läses med norr uppåt. Ibland finns det en pil på kartan som visar vart norr är. De raka linjer som går tvärs över kartan uppifrån och ner kallas meridianer. De markerar riktningen till jordklotets nord- och sydpol.

Orienteringskartans färger används för att visa olika typer av terrängföremål (läs mer nedan).

/Lägg in en karta som visar en bana samt markeringar för norr/

Bildtext: XXX

Kartans skala

Kartans skala anger hur stor förminskningen är jämfört med verkligheten. Orienteringskartans skala för ungdomar är oftast 1:7 500, vilket innebär att 1 cm på kartan motsvarar 75 meter (7 500 cm) i verkligheten. En annan vanlig skala vid orientering är 1:10 000, där 1 cm alltså motsvarar 100 meter.

Vid sprintorientering används ännu större skala, oftast 1:3 000 eller 1:4 000. Då innehåller också kartan fler detaljer.

/infoga sprintkarta/

Karttecken

Några av våra vanligaste karttecken visas nedan.

/ större bild av Karttecken, orientering/

Höjdkurvor

Höjdkurvor är en sorts karttecken. Det är svårt för kartritaren att redovisa berg och höjder på kartor. Detta görs genom att rita ut höjdkurvor i brun färg. En höjdkurva anger en viss höjdnivå. Höjdskillnaden mellan två höjdkurvor kallas ekvidistans. Ekvidistans varierar beroende på terrängtyp men är vanligtvis fem meter. På nybörjarnivå är höjdkurvor inte så viktigt att kunna utan det börjar bli viktigt först vid 13–14 års ålder.

Att kunna läsa på höjdkurvor är också det som många upplever är svårast att lära sig. Men det är en härlig känsla när man förstår hur det funkar och så att säga ”knäcker koden”.

/bild på höjdkurvor/

Exempel på höjder och höjdkurvor. Höjder markeras med brunfärgade höjdkurvor. Notera även groparna och punkthöjderna.

Banpåtryck

När man har en träning eller tävling så gör man ett banpåtryck, ofta i lila färg.

På kartan nedan ser vi startpunkten (markerad med en triangel), kontrollerna (markerade med enkla ringar) samt målet (markerad med dubbel ring). Dessa är sammanbundna med raka linjer. När du räknar ut hur lång en bana är, räknar du de raka linjerna. I verkligheten springer du ju inte så rakt, så den riktiga sträckan blir längre.

I den påtryckta informationen ingår också kontrollbeskrivningen, som nämns nedan.

/lägg in en karta med grön bana, med ovanstående, inklusive en snitslad sträcka/

Kontrollbeskrivning

På kartan finns också kontrollbeskrivningen (även kallad kontrolldefinition eller angivelse). Den hjälper oss med extra information om banan, bland annat vilka kodsiffror varje kontroll har. Dessutom visar den hur kontrollen placerats vid kontrollpunkten (t.ex. på östra sidan om stenen, uppe på punkthöjden eller precis i stigkorsningen).

Även om nybörjarbanor är enkla måste vi känna till lite grann om kontrollbeskrivningen. Den ser svårare ut än den är.

/Bild: SOFT – kontrollbeskrivning/

Kontrollbeskrivningen får du löst vid start men finns oftast också tryckt på kartan.

Kontroller

Vid kontrollen skall det finnas en orange-vit skärm samt en kontrollenhet märkt med en kodsiffra. Kontrollenheten används för att stämpla, dvs. att registrera att du passerat kontrollen. Om du använder en Sportident-pinne läser kontrollenheten in kontrollens nummer och tiden i pinnen när du stämplar.

/lägg in foto på ungdom som stämplar/

Bildtext: Exempel på kontroll med kontrollenhet. Kontrollen är utmärkt med en orange-vit skärm. Kontrollenheten märks med en kodsiffra som överensstämmer med den som anges på kontrolldefinitionen på kartan.

Kontrollens placering på nybörjarbanor

Kontrollerna på nybörjarbanor skall sitta så att det är lätt att se dem, på eller direkt invid stigar, vägar, ängar, kraftledningar osv. Men beroende på vilket vägval du gjort kanske kontrollen skyms av ett träd eller en sten.

När vi närmar oss kontrollen måste vi alltså öka uppmärksamheten. För att kunna göra det måste vi sänka farten – så att vi hinner se kontrollen.

Hur vet du att det är rätt kontroll?

Kodsiffran skall stämma överens med koden som anges för aktuell kontroll på kartans kontrolldefinition.

Exempel: Om kontroll nummer 1 på kartan enligt kontrolldefinitionen har kodsiffra 95 skall kontrollenheten också ha koden 95. Om det inte stämmer finns det troligen fler kontroller i omedelbar närhet.

För att bli godkänd krävs att du stämplat vid alla dina kontroller i rätt ordning. Om du råkar stämpla på en annan kontroll så gör det ingenting så länge du har stämplat hela din bana i rätt ordning. Var därför noggrann med att kolla kodsiffran när du stämplar.

Varför både kontrollens nummer och kodsiffra?

Det kan verka krångligt att behöva hålla reda både på kontrollens nummer och kodsiffra. Det kan dock vara så att din kontroll nummer 2 är kontroll nummer 6 på en annan bana, och kontroll 4 på en tredje bana. Därför behövs kodsiffran också.

4. Passa kartan

Att passa kartan innebär att vi håller kartan så att den visar och stämmer överens med den del av omgivningen som vi tittar på. När kartans norr pekar åt samma håll som kompassens norr, då är kartan passad. Vi kan då lättare jämföra kartans delar med verkligheten. Om du exempelvis har kartan rätt passad, vet var du är (exempelvis i en stigkorsning) och har en sjö till höger om dig. Då ska du också ha en sjö till höger om dig på kartan (dvs till höger om stigkorsningen).

/infoga bild – passa kartan/

Om du däremot håller kartans norr mot verklighetens söder kommer du att springa helt fel, dvs 180 grader fel, i motsatt riktning. Detta kallas för att springa kontrakurs på orienterarspråk.

Passa kartan utan kompass

Exempel på passning av kartan utan kompass. Om du vet var du är och har bra utsikt behövs ingen kompass för att passa kartan. Då rättar du in den utifrån vad du ser. Kartans bild ovan stämmer helt rätt – du vet att du står på höjden. Vägarna går i samma riktning, sjön ligger på rätt sida och du känner igen den lilla dungen på andra sidan vägen. Om du skall följa vägen åt höger på kartan ser du direkt åt vilket håll det är även i verkligheten.

Passa kartan med klassisk kompass

/Bild: Kungälvs OK/

På bilden ovan visas en klassisk kompass, även kallad planka eller linjalkompass. I exemplet är kartan passad med kompass. Kompassnålens norr stämmer med kartans norr. Den påtryckta informationen med kontroller och kontrolldefinitioner är också placerad så att norr är uppåt när vi läser. När vi passar kartan är det viktigt att kartan och kompassen ligger plant. Testa och vinkla en kompass uppåt, visar den fortfarande norr åt samma håll som innan?

Idag är det få som använder en klassisk kompass och i nybörjarkursen använder vi endast tumkompass. Huvudprincipen är dock den samma för båda kompasstyperna – uppåt på kartan skall vara åt samma håll som kompassens röda nål visar.

Passa kartan med tumkompass

Idag använder de flesta orienterarna en tumkompass för att passa kartan. Kompasserna anges som vänster- eller högerkompass. Håller du kartan i vänster hand så ska du ha en vänsterkompass och vice versa.

/ev infoga kartabild/

Håll kartan och kompassen i en hand. Tummen ska alltid vara strax bakom där du är på kartan. Kartan rättas efter kompassen, norr på kartan mot norr på kompassen. På så sätt har du alltid tummen där du är och kartbilden stämmer alltid med terrängen omkring dig.

På grön nivå används kompassen bara för att passa kartan och målet är att få ett flyt i sitt orienterande. Visserligen tar vi hjälp av kompassen men framförallt är det viktigt att du känner dig trygg i att kunna kan läsa av kartan mot verkligheten längs med banan.

5. Nybörjarbanor

I detta avsnitt kommer vi främst beskriva gröna banor och mot slutet nämna kort även om vita banor.

Gröna banor

Olika banor har olika svårighetsnivåer, ungefär som pister i en skidanläggning. Varje svårighetsnivå representeras av en färg där grön är den enklaste.

Så här beskrivs grön bana:

”Grön bana är den allra enklaste orienteringsbanan. På grön bana prövas deltagarnas förmåga att förstå vad en karta är, känna till de vanligaste karttecknen och orientera utmed tydliga ledstänger.”

Svårighetsnivån är anpassad så att nybörjare skall kunna springa själva men det är vanligt att ungdomar vill ha med sig en skugga, eller springa i par, för att känna sig trygga i början.

Moment på grön bana

Orienteringsbanor är uppbyggda utifrån olika moment som har olika svårighetsgrader. Gröna banor skall innehålla följande tre orienteringsmoment:

Lätt ledstångsorientering, given riktning.

Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll.

Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan mellan kontroller.

Ledstångsorientering, given riktning

Kontrollerna på banan ligger längs ledstången. Svårigheten här är möjligen att säkerställa att kontrollen du kommit fram till är den rätta. På samma stig kan det ju finnas andra kontroller som hör till andra banor. Genom att läsa kontrolldefinitionen som är tryckt på kartan, och jämföra med vad som står på själva kontrollen är detta dock enkelt.

/infoga karta: Lätt ledstångsorientering-given riktning/

Bildtext: Exempel på lätt ledstångsorientering. Kontrollerna ligger efter en tydlig stig, och håller du dig bara till stigen (ledstången) kommer du fram till kontrollen. Terrängen runt omkring, med höjdkurvor, stenar och kärr har i princip ingen betydelse. Bild: SOFT

Ledstångsbyte vid kontroll

Som rubriken anger följer vi fortfarande ledstänger, men vid vissa kontroller skall du byta ledstång. Detta ställer lite högre krav. När du kommit fram till kontrollen, och säkerställt att det är rätt kontroll, stämplar du och stannar sedan till.

Du måste vara säker på att du fortsätter i rätt riktning efter kontrolltagningen. Slarvar du här är risken stor att du fortsätter åt fel håll.

/infoga karta: Lätt ledstångsorientering-ledstångsbyte vid kontroll/

Bildtext: Exempel på ledstångsbyte vid kontroll. Kontrollerna ligger här vid stigkorsningar, där du måste byta väg/ledstång. Väljer du rätt väg missar du inte nästa kontroll. Terrängen runt omkring kan ge förvarning om när kontrollen kan dyka upp. De mörkgröna partierna visar till exempel att det är tät, snårig skog vid sidan av stigen. Vet du att kartskalan är 1:10 000 vet du också att 1 cm på kartan är 100 meter i verkligheten – och då kan du försöka bedöma ungefär hur långt det är innan kontrollen dyker upp.

Ledstångsbyte på sträckan

Även här följer du lätta ledstänger. Skillnaden mot det andra exemplet är att här måste du svänga av och byta ledstång innan du kommit fram till kontrollen. Det innebär att du måste hitta rätt plats att svänga av – utan att det finns en kontrollskärm på plats som hjälp.

Genom att läsa kartan noga innan du rusar iväg kan du exempelvis förklara för dig själv:

” Jag skall springa en kort bit rakt fram. Sedan kommer en stigkorsning, och där skall jag ta höger och springa en lite längre bit. Sedan korsar en bäck stigen och då kommer kontrollen strax därefter.”

Vid varje byte av ledstång bör du stanna, se dig omkring och passa kartan – och när du är säker på rätt riktning fortsätter du.

/infoga karta Ledstångsbyte på sträckan/

Bildtext: Exempel på ledstångsbyte på sträckan. Springer du den långa sträcka från den högra kontrollen till den mittersta måste du byta ledstång vid två tillfällen: Du måste ta till höger efter bara cirka 50 meter, och efter kanske 200 meter på den nya ledstången skall du ta vänster och fortsätta ytterligare cirka 200 meter, där stigen delar sig igen – där ligger kontrollen. Vid varje stigkorsning stannar du till, tar det lugnt och passar kartan mot norr.

Vit bana

/Här borde vi skriva något kort om vad vit bana innehåller för svårighetsmoment/

6. Att stödja ditt barn

I detta avsnitt får du några tips att tänka på om du skuggar ditt barn på en träning eller tävling. Du får även en inblick i vad som kan gå fel och en checklista du kan hjälpa till med att lära ut till ditt barn.

Skuggning

När ditt barn är nybörjare behöver det följas upp, eller skuggas, innan hen kan springa helt själv. Även på tävlingar är det tillåtet med skuggning i de öppna klasserna.

Några tips om och när du skuggar ditt barn:

Låt barnet springa före och läsa kartan, annars är risken stor att du tar över orienteringen.

Påminn barnet om att stanna då och då och läsa in sig på kartan.

Innan ni springer till nästa kontroll – ställ kontrollfrågor till barnet:

Var är vi nu?

Vart skall vi?

Är kartan passad?

Vilken väg skall vi ta?

Hur ser vägen ut, vad kommer vi att passera på vägen?

Bekräfta framgång – stötta i motgång.

Tro på ditt barn – barnen är klokare än vi tror.

Fokusera på orienteringen, tiden kommer med tiden.

Vad kan gå fel?

Orientering på rätt svårighetsnivå är inte svårt, ändå blir det fel ibland. Här är några vanliga orsaker:

Svårt att förstått vad kartan visar.

Slarv med att läsa kartan.

Hänger bara på framförvarande löpare och orienterar inte själv.

Springer för fort och för långt utan att se vilka terrängföremål du passerar.

Dåligt självförtroende, tvivlar på sig själv.

Trött och orkar inte tänka klart.

Checklista vid orientering

Här är några enkla tips att tänka på:

Vid en kontroll:

Kontrollera alltid att det är rätt kontroll innan du stämplar, dvs kolla kodsiffran.

Vid start, ledstångsbyte och kontrolltagning:

Passa kartan så att kartans norr pekar åt samma håll som kompassnålens norr. Håll kartan och kompassen plant.

Lyft blicken och se dig omkring.

Vrid dig så att du har din nya ledstång framför dig.

Titta på kartan och se var nästa kontroll ligger. Är det kort eller långt dit? Får du någon förvarning innan du är framme, till exempel att du skall passera en korsande bäck eller en jättestor sten vid sidan av stigen.

Om du är osäker på var du är:

Titta upp och försök läsa in dig på kartan. Var visste du senast var du var?

Finns det någon att fråga om vägen? Orienterare hjälper ofta yngre som är lite vilsna, ibland kan de ha lite bråttom men testa då med nästa.

Gå tillbaka till där du visste var du var senast.

/lägg gärna in ett foto/

7. Att tävla i orientering

Att tävla i orientering är odramatiskt och det finns banor för alla – oavsett ålder och kunskapsnivå. Det är en av sakerna som gör orienteringsidrotten unik och att en del håller på med orientering hela livet. Att tävla är också ett sätt att bekanta sig med nya terrängtyper och ibland även få trevliga naturupplevelser. Och inte minst att träffa kompisarna!

Om du som förälder eller familjen inte har möjlighet att åka med, brukar det ordnas samåkning till tävlingarna. Håll utkik i kalendern eller utskick från ungdomsledarna.

Orienteringstävlingar och klasser

Orienteringstävlingar anordnas mellan mars till november och är till för alla oavsett nivå. På alla tävlingar finns både tävlingsklasser och öppna klasser. På tävlingar i Stockholm finns ofta även något som heter U-klasser.

Tävlingsprogrammet hittar du på sajten Eventor och det är också där du anmäler dig till tävlingarna. För att kunna anmäla dig eller ditt barn måste du vara registrerad för klubben. Om du har problem med eventor, prata med din ungdomsledare eller kansliet.

För öppna klasser går det också bra att anmäla sig på plats.

Öppna klasser

Klasserna för nybörjare är Inskolning, Vit 2 km och Vit 4 km, där Inskolning har grön svårighetsnivå och övriga två har vit svårighetsnivå. I öppna klasser är det tillåtet med skuggning och att springa med en kompis. På dessa klasser är tidtagning frivilligt. Observera att antal klasser kan variera från tävling till tävling, men det finns alltid en nybörjarklass att anmäla sig till.

Det enda kravet för att bli godkänd är att du hittar kontrollerna och stämplar dem i rätt ordning. Några tidskrav finns inte, eftersom det inte är någon tävlingsklass. De priser som kan förekomma lottas ut, eller ges till alla deltagare i klassen.

Tävlingsklasser (åldersklasser)

När barnet känner sig mer säkert kan det testa på åldersklasser. Dessa börjar från H10 och D10 och sträcker sig ända upp till H90! Ungdomar springer två år i varje klass, så en kille som är exempelvis 9-10 år springer i H10 och en tjej som är 11-12 år springer i D12.

I dessa klasser är det inte tillåtet med skuggning och föranmälan krävs. Alla får också en specifik starttid då de skall starta. Detta framgår av en startlista som brukar publiceras på eventor några dagar innan tävlingen.

/skriva något om U-klasser?/

Typer av tävlingar

Det finns flera typer av orienteringstävlingar:

Långdistans, den ursprungliga tävlingsdisciplinen.

Medeldistans, som är kortare än långdistans och som ofta har lite kortare och fler sträckor.

Sprint, vilket innebär korta banor med 12–15 minuters segrartid. Sprintdistansen kan antingen genomföras i närområden till bebyggelse, eller helt inne i park- och stadsmiljö. Sprinttävlingar är en populär form under senvåren då djuren i skogen föder ungar och färre tävlingar i skogen får hållas. För dessa tävlingar används en lite annorlunda karta med lite andra karttecken och kartskala 1:4 000.

Stafett, där du tävlar för klubben i ett lag med olika antal sträckor. Det finns distriktsmästerskap samt ett antal ungdomsstafetter. Ofta får nybörjare springa ihop på stafetter. Du har kanske hört talas om stora stafetter som Tiomila och 25manna?

Natt, det finns inte så många tävlingar när du kan springa med pannlampa i mörker. Men det är väldigt spännande.

Utrustning

Orientering är en enkel idrott att hålla på med om du tänker på vilken utrustning som krävs. Och särskilt som nybörjare behöver du inte ha några speciella kläder eller skor då i princip all löpning sker på stig eller på öppna ytor. Det är dock krav på att ha heltäckande kläder när du springer i skogen, så kortbyxor är inte tillåtet. På vissa sprinttävlingar finns inte det kravet och då framgår det av inbjudan.

För att stämpla behöver du en SportIdent-pinne. Klubben har några att låna ut och de går också att hyra i samband med anmälan. Om man fastnar för orientering och vill fortsätta är det dock billigare att köpa en. Detta går att göra via klubben eller på SportIdents hemsida.

Vi har enkla kompasser att låna ut vid träningar och tävlingar, men de flesta har egna kompasser. Kompasser finns att köpa på de flesta tävlingar.

Kontrollbeskrivningen finns både lös vid start och tryckt på kartan. Som nybörjare räcker det med att titta på definitionen på kartan men det är mer fördelaktigt är det att ha en så kallad definitionshållare på armen. Dessa är billiga och finns oftast att köpa på ute på tävlingar.

Ofta finns det möjlighet till dusch ute på en tävling, med undantaget på de mindre tävlingarna. Och det är alltid bra att ha med sig varma ombyteskläder.

Det kan också vara trevligt att ha med sig en campingstol eller en stolsryggsäck. Ibland är man borta ganska länge på en tävling, då kan det vara bra att ha med sig en matsäck. På en normalstor tävling finns ofta ett enklare utbud av smörgåsar, dricka och frukt.

Klubbkläder

Klubbens kläder beställs 1-2 gånger om året. Det kan finnas ett litet lager på Säckatorp, fråga ungdomsledarna. Eller titta i anslagstavlan på Facebook om någon har kläder att sälja! Det är inte obligatoriskt med klubbkläder, men det brukar vara kul att kunna klä sig i klubbens färger på träning och tävling!

Vad händer ute på en tävling?

Vi kommer nu att steg-för-steg följa vad som händer under en tävlingsdag.

När du kommer fram till Arenan

När du kommit fram till arenan skall du leta efter Lidingös vimpel eller flagga. Oftast finns det flera från klubben på tävlingar så det finns alltid någon att fråga om råd. Vid vimpeln kan du lämna dina saker som du inte behöver när du springer. Om det finns risk för regn har vi oftast vårt klubbtält med oss.

Om barnet inte är anmält i förväg i Eventor får ni gå till direktanmälan och anmäla er. Där väljer ni klass (som ex. Vit 2 km eller U1) och registrerar SportIdent-pinne (eller hyrpinne) med barnets namn. Nu finns barnet i systemet. På vissa tävlingar finns kartorna för inskolnings- och utvecklingsbanor uppsatta så att du kan se dem i förväg, U1 är ju ingen tävlingsklass. Innan start bör du gå på toaletten. Det är ju lite onödigt att behöva stanna och kissa under själva orienteringen.

Om du inte redan gjort det är det viktigt att du läser PM (information om arrangemanget). Här finns viktig information för dig, exempelvis hur långt det är till start. PM finns uppsatt tydligt och synligt på arenan.

Starten

När du är klar letar du upp vägen till start. Starten kan ligga ganska långt från själva arenan, ibland ända upp till en kilometer. Orsaken till detta är att alla banor skall få rätt längd, och kunna ha ett gemensamt mål vid arenan. Har du riktig tur ligger starten precis bredvid arenan.

Vid startplatsen skall du tömma och checka SportIdent-pinnen. Annars ligger det kvar gammal information från andra tävlingar på den. Kontrollenheterna för TÖM och CHECK är av samma typ som de kontrollenheter som finns ute på banans kontroller.

Vid startplatsen letar du upp din startfålla. Fållorna är uppmärkta med respektive klass som skall starta där. I ditt fall skall du kanske hitta fållan för U1, där du får din egen karta. Ofta kan du också få en lös kontrolldefinition som du kan fästa på armen. När du tagit kartan läser du in dig på kartan så att du vet var du är. På kartan är startpunkten utmärkt med en triangel. Startfållan är kanske inte placerad exakt på samma plats. I så fall är vägen från startfålla till startpunkten snitslad eller på annat sätt tydligt uppmärkt.

Inskolnings- och utvecklingsklasserna har oftast fri starttid. Det innebär att du kan starta när du vill efter att vi tagit kartan och läst in dig. I tävlingsklasserna däremot, får deltagaren en starttid som hen måste hålla sig till.

När du läst in dig och känner dig färdig för start så startstämplar du. Det sker i samma typ av kontrollenhet som för kontroller och tömning/checkning. Denna är dock märkt med START. När du startstämplar registreras starttiden på din SportIdent-pinne.

/infoga foto: startstämpling/

Bildtext: Startstämpling. SI-pinnen förs ned i kontrollenheten och starttiden registreras på pinnen.

Ute på banan

När du tagit kartan och startstämplat tar du dig till startpunkten, triangeln på kartan. Startpunkten måste du alltid passera. I terrängen finns här en kontrollskärm märkt START.

Eftersom du redan startstämplat behöver du inte göra något här, punkten blir bara en fast punkt på kartan som du kan läsa in dig på. När du känner dig trygg förflyttar du dig mot första kontrollen. Redan här bör du ha läst in vilken kodsiffra som kontrollen har och hur kontrollen är placerad. Du stannar så ofta du behöver och läser in dig på kartan.

När du kommit till första kontrollen så jämför du kontrolldefinitionens kodsiffra med den kodsiffra som står på kontrollenheten vid skärmen. Om du är säker på att det är rätt kontroll stämplar du genom att stoppa ner SportIdent-pinne i kontrollenhetens hål. Kontrollenheten blinkar och piper kort vid stämpling. Nu finns utöver starttiden också tiden för första kontrollen och kontrollens kodsiffra på pinnen. Nu läser du in dig på hur du skall ta dig till nästa kontroll. Läs in vägen och förflytta dig i det tempo du känner att du klarar av.

Fortsätt till dess du tagit alla kontroller. Den sista kontrollen på banan är oftast placerad mycket nära mål. Sträckan in mot mål kallas upplopp eller spurt och är ofta snitslad. På den här sträckan får du gärna springa och ge ditt yttersta! Här kan du inte orientera fel, och det är oftast roligt att jämföra spurttiderna efteråt.

Målgång

Så fort du nått målet målstämplar du i en kontrollenhet märkt MÅL. Då registreras tiden du gick i mål. Nu finns all information på din pinne, starttid, kontrollernas ID-koder och tiden när du stämplat dessa, samt tiden du målstämplade – allt som krävs för att räkna ut ditt resultat.

Utstämpling

Nu skall du gå till sekretariatet och stämpla ut. Detta sker också i en kontrollenhet. När du gör det läses all information i pinnen in i datorsystemet. Du får också en utskrift med information om hur det gått.

Även om du inte fullföljer ditt lopp är det viktigt att du stämplar ut. Annars kan arrangörerna tro att du fortfarande är ute i skogen.

När du fått din resultatremsa är det dags att gå till klubbens samlingsplats. Har du sprungit har du svettats mycket och behöver dricka vatten. Ta på dig en jacka så att du inte börja frysa.

/infoga bild: Resultatremsa/

Bildtext: Exempel på resultatremsa. Kolumnen sträcktid visar tiden för att nå från en kontroll till nästa, medan kolumnen totaltid visar förlupen tid sedan startstämpling. Bild: Patrik Lander

Resultat

Om du är nyfiken hur det har gått för kompisarna, eller dig själv kan du gå bort till resultattavlorna. Där sätts resultatlistorna upp.

Resultaten brukar också publiceras i realtid på https://liveresultat.orientering.se

Gå gärna igenom banan med någon efter loppet. Det är lika viktigt att diskutera varför det gick bra som varför det gick dåligt. Det är så du lär dig – och blir bättre. Om du har en GPS-klocka kan du ladda upp din rutt på tjänsten Livelox. Du kan då se hur du har sprungit på tävlingskartan. Det är ett bra analysverktyg för att se vad du gjort bra och mindre bra. Och det är roligt!

Sammanfattning för hur en tävling går till

Som klubbmedlem anmäler du via Eventor en vecka innan tävlingen. För nybörjarklasserna går det oftast bra att anmäla sig på plats också.

Packa heltäckande löparkläder, skor och eventuellt SportIdent-pinne och kompass.

Gå till vår klubbvimpel och byt om.

Gå till startplatsen.

Töm och checka SportIdent-pinnen.

Hitta startfållan för din klass.

Ta rätt karta och läs in dig.

Startstämpla och följ snitsling/vägvisning till startpunkten.

Orientera från startpunkten till kontroll 1, kontrollera kodsiffra och stämpla.

Läs in dig på kartan och orientera till nästa kontroll, och så vidare.

När du kommit till sista kontrollen, stämpla och spurta in i mål.

Målstämpla.

Stämpla ut i sekretariatet.

Heja på kamraterna.

Analysera ditt lopp.

8.Vilka fortsätter att orientera?

Som du säkert förstått är orientering en idrott som kan ge mycket glädje, men det är också en idrott som kräver en del av både utövaren och hens föräldrar.

Svenska orienteringsförbundet har gjort en omfattande studie om anledningarna till varför ungdomar inte fortsätter.

Du kan läsa den här.

Men det viktiga är ju att fokusera på det som gör att man fortsätter. Och då har man hittat att det är några saker som sticker ut:

Tidig tävlingsdebut.

Tävlar ofta.

Har föräldrar med orienteringsbakgrund.

Skaffar orienteringskompisar.

9. Länkar

Om du är intresserad av att veta och lära dig mer om orientering rekommenderar vi nedanstående länkar

Slutligen

Orientering är en idrott för alla som älskar vara ut i naturen oberoende av väder. Den tränar hjärnan lika mycket som kroppen, och som hela familjen kan ha lika stor nytta av. På träning och arenan finns fin gemenskap och massor av kompisar.

Orientering är också en idrott för alla åldrar. Om du nu ändå skall skjutsa, varför inte passa på att träna lite själv? Ditt barn kommer bara behöva skuggas ett par år och därefter kan du själv springa en bana samtidigt som ditt barn.

Hoppas vi ser er på våra träningar eller ute på event efter nybörjarkurserna. Och lycka till!