Hoppa till sidans innehåll

Simons resedagbok från EM i Schweiz

21 MAJ 2018 14:04
Fem månader har gått sedan jag bodde i Schweiz och nu var det äntligen dags att återvända. Dock endast som besökare i en vecka för att följa EM, men det blev en härlig vecka med många återseendet och upplevelser.
  • Uppdaterad: 22 MAJ 2018 13:38

Fem månader har gått sedan jag bodde i Schweiz och nu var det äntligen dags att återvända. Dock endast som besökare i en vecka för att följa EM, men det blev en härlig vecka med många återseendet och upplevelser.

MÅNDAG 7 MAJ – MOT EM VIA MILANO
Resan till EM i Schweiz startade klockan 9.25 från Arlanda med flyg mot Milano. Strax efter tolv landade jag på Linate flygplats varpå jag tog buss till Milano Centrale. Därifrån gick jag till en av de (enligt TripAdvisor) bästa lunchställena där de serverade utsökt foccacia till en billig peng. Jag fortsatte med tunnelbana in till katedralen Doume, stadens huvudattraktion och mittpunkt. På torget där kryllade det av folk och duvor. Jag promenerade bland italienska butiker och folktäta gator och fann ett fantastiskt glasställe där jag avnjöt en smarrig pistageglass. Jag åkte tillbaka till centralen och hann precis med mitt tåg till Lugano i Ticino, Schweiz. Resan tog drygt en timme och på vägen passerade jag bl.a. Como och byn Mendrisio där sprinten på EM gick dagen innan. Kvart i sex anlände jag i Lugano varpå det endast var 5 minuters promenad till Hotel & Hostal Montarina där jag skulle tillbringa veckan. Jag checkade in och installerade mig innan jag stack ut på en löptur.

När jag gick utanför dörren möttes jag dock av ett brutalt åskoväder som precis dragit in. Regnet vällde ner och i kombination med palmer och värmen på 24 grader kändes det väldigt tropiskt. Efter bara tio sekunder var jag dyngsur, men jag vek inte ner mig utan löpte ner mot vattnet och följde den fina strandpromenaden. Det blixtrade och åskan mullrade skrämmande högt. Lite coolt ändå. Jag svängde upp lite genom de centrala delarna av staden och avslutade med en del uppförslöpning förbi en fin park. Trots allt nöjd med turen!

Jag duschade och drog sedan på mig regnjackan för att hitta något att äta. Efter middagen kunde jag äntligen koppla av genom att studera alla dagens foton.

TISDAG 8 MAJ – MEDELKVAL
Morgonjogg innan frukost inledde dagen. Jag löpte ner till Luganosjön och sedan längsmed strandpromenaden till Paradiso och tillbaka. En fin morgon!

När jag kom tillbaka gick jag dit frukosten serverades. Den var helt klart bland de bättre jag ätit med sjukt många godsaker såsom croissanter, chokladmüsli, frukt med vaniljsås, goda ostar, äggröra och även kycklingspett. Njutbart, men inte så nyttigt kanske. Med tung mage gick jag tillbaka, packade väskan fort och hoppade på tåg och sedan buss mot tävlingen. Idag stod medeldistanskval på EM-programmet. När jag kom fram var tävlingen i full gång. De sprang på en karta söder om Carona och arenan var på rätt hög höjd med, på vissa ställen, bra utsikt över de skogsklädda bergen runt sjöarna, vackert!

Svenskarna hade tyvärr en tuff dag där flera löpare missade onsdagens final. Schweizarna visade dock klassen, inte helt oväntat. Vädret var på topp med sol och 24 grader, skönt. Jag pratade med lite EM-löpare som jag kände och hängde på den trevliga arenan innan det började bli dags för mig att springa första publiktävlingen. Den gick på samma karta och för min del var det en långdistans som mätte 6,6 km med 360 höjdmeter. Skogen såg riktigt fin ut, men jag var förberedd på att det skulle bli sjukt brant.

Starten låg högst upp på berget nära 800 möh. 14.39 kastade jag mig ut i den branta sluttningen. Jag plockade de första kontrollerna helt okej även om jag hade svårt att springa på skrå. Till sexan kom en vägvalssträcka som jag genomförde bra. Jag stötte även på Simone Niggli som verkade ha samma bana. Till nian tog vi olika vägval men sågs igen vid kontrollen. Tian var sedan riktigt lurig; en pyttebrant i en diffus sluttning. Där bommade vi båda, men jag tappade henne och slarvade till nästa kontroll, classic. Resten av banan var tuff och det gick inte jättefort. I den här terrängen går det att tjäna mycket tid bara genom att hitta de rätta stråken. Som helhet ett helt okej lopp.

Efter loppet drack jag ett par muggar av den typiskt schweiziska, läskande drycken Rivella och joggade ner. Efter dusch och intag av mellanmål träffade jag Thierry och några från svenska landslaget som var där för att löpa om kvalbanorna. En timme senare, efter lite försening, var vi tillbaka på boendet. Efter en stund gick jag, tillsammans med familjen jag bott hos utanför Bern i höstas, för att äta middag. Vi gick runt lite och hittade en uteservering där vi satte oss. Fem minuter senare började skyfallet. Det tilltog och kom i mängder på hela 60 mm/h. Åskvädret fortsatte med hagel och inte vilket hagel som helst, utan sjukt stora hagelkorn. Över 1 cm i diameter och vissa ännu större, helt galet! Vårt bord blev attackerat av isbollarna även om vi satt under en markis. Vattnet stänkte från alla håll så vi blev tvungna att flytta. Jag har aldrig varit med om något liknande! Störtskuren pågick i mer än en halvtimme och ljudnivån från regnet var hög. Inte helt ovanligt för att vara Ticino, men fortfarande häftigt. Trevligt att se min schweiziska "familj" igen.


ONSDAG 9 MAJ – MEDELFINAL
Efter en stadig frukost åkte vi till Serpiano, Meride som var platsen för dagens medeldistansfinal. Vi anlände bland de första i publiken, men arenan fylldes snabbt på och stämningen ökade. Klockan tio gick första start i damtävlingen. Jag hejade på svenskarna i första hand och schweizarna i andra. Dessutom hade jag lite extra koll på Lidingölöparna. Terrängen verkade riktigt lurig, men intressant. Damtävlingen blev dramatisk. Schweiziska junioren Simona gick i mål som ledare men Tove gick starkt och såg länge ut att gå mot en klar seger, men en miss på näst sista kontrollen gjorde det riktigt spännande. Strax därefter sprang Julia Gross i mål med en ny bästatid, men efter tre minuters firande uppdagades det att hon hoppat över en kontroll. Istället blev det silver till Tove efter finskan Marika Teini och ett sensationellt brons till Simona på hennes första senior-EM. Herrtävlingen vanns av Matthias Kyburz, inte helt överraskande. De andra schweizarna sprang också riktigt bra. Efter "flower ceremony" och presskonferens började det bli dags för mig att ge mig ut i skogen.

Efter en lång dag ståendes och hejandes på EM-arenan var benen inte så pigga. Dessutom hade gårdagen tagit på krafterna. Jag var förberedd på detaljerad, intressant terräng eftersom jag sett kartan från finalen, men oss skickade de istället ut längre norrut i ett betydligt brantare område där kuperingen i kombination med massa fällda träd gjorde det riktigt svårlöpt. Jag kom in i det knackigt och kom sedan ner fel i en djup bäckravin som var sjukt trasslig. Tiden rann iväg och efter ytterligare en bom tappade jag lite motivation. Efter kontroll sex gick det bättre tekniskt, men jag fick verkligen slita i backarna. Inte min favoritterräng direkt. Imorgon kommer en ny chans!

Efter målgång hade tunga, mörka regnmoln dragit in och det dröjde inte länge innan regnet vällde ner. Som tur var hann vi precis byta om och börja bilresan hemåt innan himlen öppnade sig. På kvällen åt jag risotto till middag och ägnade resten av tiden åt att surfa (inte i Luganosjön alltså, där finns inga vågor ;).

TORSDAG 10 MAJ – SPRINTSTAFETT
Dagen började med en lite längre morgonjogg längsmed vattnet följt av frukost och slappande innan jag vid klockan tolv åkte buss 20 minuter norrut till Tesserete. Idag gick publiktävlingarna före EM-sprintstafetten och på vårt program stod sprint. Dessutom var det schweiziskt mästerskap och uttagningstävlingar för JVM mm. Det innebar stenhård konkurrens till skillnad från föregående dagar. Innan start träffade jag många av de schweizare jag lärt känna i höstas.

Banan började i en liten by med små gränder. Intensiv kartläsning och riktigt kul, men svårt att hålla fart i alla kurvor med andra löpare. Jag gjorde det bra i början och hade god koll även när banan ändrade karaktär med några längre sträckor med vägval och rejäl klättring. De 125 höjdmeterna skulle ju plockas någonstans. Jag lyckades ta rätt vägval, men hade två tidstapp á 15 sekunder. I övrigt bra tekniskt, men hade svårt att matcha de starka schweizarna fartmässigt. Speciellt och roligt sprintområde!

Efter målgång följde analys med polare och dusch. Plötsligt kom en rejäl regnskur, men som tur var höll jag mig i mattältet och kollade prisutdelningen då. Därefter, klockan fem, gick startskottet för sprintstafetten. Arenan var nu packad med åskådare. Schweiz drog ifrån redan på förstasträckan där den tuffa kuperingen sållade bort agnarna från vetet. Sverige gjorde dock en stabil insats där bakom och Karro kunde föra imål Sverige på silverplats. Vilken stämning när hemmapubliken med flaggor hejade längsmed upploppsrakan! Solen sken nu härligt. Norge, men Øystein i laget, tog bronset. Kul! Därefter följde prisceremoni för de senaste dagarna.

På hemvägen kom jag på en lokalbuss som trots att den var full till bredden med orienterare insisterade på att stanna vid varje station längsmed den slingriga rutten. Lite sightseeing kan man säga att det blev.
Väl framme i Lugano gick jag direkt till stan för att äta middag vid vattnet med lite kompisar i min ålder. Vi hängde ett tag på en brygga blickandes in mot den fint upplysta staden bakom det blänkande vattnet. Trevligt.

FREDAG 11 MAJ – "VILODAG"
Idag var det tävlingsfri dag, både för oss och EM-löparna. Efter frukost slappade vi en stund vid solstolarna på hotellets poolanläggning innan det var dags för äventyr i form av bergslöpning.

Jag sprang iväg med ett par kompisar till Lugano-Paradiso där uppförslöpningen började. Målet var Monte San Salvatore på 912 meters höjd. Det blev en tuff väg uppför och vandringsleden var ganska brant. Efter 20 minuter uppför fick jag verkligen kämpa för att inte ta något gångsteg. Efter 700 höjdmeter nådde vi toppen där vi kunde pusta ut, njuta av utsikten och ta lite schyssta foton.

För att spara lite på krafterna inför kommande dagar tog vi bergsbanan ner. När vi duschat gick vi ner till Luganosjön för att hyra trampbåt. Då hade ytterligare några orienterare från Bern anslutit och vi trampade iväg fyra och fyra på sjön. Vädret var ostabilt och det duggade till och från, men en halvtimme "till sjöss" blev det ändå. När vi trampat färdigt tog vi oss ett dopp vid en strand. Inte så kallt i vattnet faktiskt, kanske 19 grader. Det växlade mellan sol och regn men ett större oväder var på väg in så när vi torkat gick vi tillbaka till hotellet för att värma oss. Näst på programmet var gemensam middag med hela klubben OLV Hindelbank. En pizzeria var förbokad och strax före klockan sex gick vi i samlad trupp dit. Pizzan var riktigt god och vi lyxade även till det med efterrätt. Senare på kvällen spelade vi kort på boendet.

LÖRDAG 12 MAJ – STAFETT
Idag hade jag tidig start i publiktävlingen och blev därmed tyvärr tvungen att begränsa mig lite på frukosten ;). För oss icke EM-löpare var det en nationell medeldistans som gällde, tillika fjärde etappen i EGK Schweizer 5-Tage OL. Vägen till start var hela 3 km med 220 höjdmeter, så redan där var utsikten god.

Jag var förberedd på tuff sluttningsorientering med rätt många höjdmeter i förhållande till banlängden. Tidigt kände jag att terrängen var väldigt lik träningskartan Cima de Medeglia som jag sprang på när jag var på läger med svenska landslaget i höstas. Jag fick en bra start, men tyckte det var lite lurigt att följa rätt höjdkurva på sluttningssträckorna. Tuff klättring några sträckor och sedan flera vägvalssträckor som jag löste bra genom att utnyttja stigarna. Letade lite i ett grönområde på slutet, men annars ganska enkelt. Det finns nog en del tid att tjäna på att vara mer offensiv i de branta sluttningarna.

Från målet var det mycket utför tillbaka till arenan. Det dröjde sedan ett par timmar innan damstafetten startade klockan två. Arenan för stafetten låg tio minuters promenad söderut och bjöd på en häftig kameralinbana för bra videobilder. Efter första sträckan var det ganska tätt men under den andra spräckte schweiziskorna Elena och Simona fältet rejält och skapade en stor lucka till de jagande lagen. Vilken uppvisning i den snabblöpta, fina skogen! Sverige hängde med bra och efter en dunderavslutning av Karolin Ohlsson (där hon spurtade ner Maja Alm) kunde Sverige knipa silvret. De svenska herrarna gick det tyngre för. Vann gjorde Norge före Schweiz. Jag träffade många jag kände som jag pratade med medan jag följde tävlingarna. Vi samlades även lite Lidingölöpare för att ta ett klubbfoto. Därefter började regnet ösa ner och på min hemväg blev jag (och alla mina tillhörigheter) helt dyngsura. På kvällen åt vi god pasta på en restaurang vid stationen.

SÖNDAG 13 MAJ – LÅNGDISTANS
På morgonen tog jag återigen bussen till Tesserete då arenan var lokaliserad på samma plats. Nu var det dags för oss att springa långdistans på samma karta som gårdagens stafett avgjordes. Min bana mätte 10 km med 400 höjdmeter.

Taggad gav jag mig ut i den till en början fina och lättlöpta terrängen. Jag kom in i det ganska bra. Till åttan kom första ordentliga vägvalet. Jag valde ganska rakt på, men hade nog kunnat tjäna lite tid på att spara lite höjd. Senare under banan kom flera intressanta vägval. Runt ett par kontroller var det helt galet brant och grönt, där var det kämpigt! Lite kontrollplocksliknanade på slutet, men jag kände att jag hade krafter kvar och kunde hålla ihop det hela vägen. Det roligaste loppet under veckan!

När jag sprungit klart (och uthärdat en kalldusch) pågick långdistansen på EM för fullt. Herrarna hade 15 km och hela 900 höjdmeter. På TV-bilderna såg det riktigt fint ut, men tufft såklart och rejäla vägvalssträckor. Tove tog en överlägsen seger medan Lundanes vann strax före Kyburz. Under tävlingen hann, precis som tidigare dagar, ett kraftigt regnväder dra in. Jag höll mig dock torr i prisutdelningstältet där jag tog emot 1:a priset totalt (hela EGK Schweizer 5-Tage OL) i H20, en påse med lokala specialiteter som salami, ost och premiumkaffe. Kul!

När tävlingen var avslutad hölls diverse ceremonier innan EM officiellt var över. Jag rullade tillbaka till Lugano för att övernatta en natt till innan jag flög hem till Sverige.

Vi sextiden klämde jag in ett sista pass. Planen att hinna före regnet kom misslyckades. Efter 10 minuter bröt helvetet lös och världens monsunregn drog in. Jag halkade fram på en stig i en sluttning med mörk skog och kände hur jag bara blev blötare. Det var det sjukaste jag varit med om, jag har aldrig blivit så blöt på en löptur! Det var snarare som att ta en högtrycksdusch. Jag tryckte på lite för att hinna tillbaka snabbare. En bra runda, men tråkigt med vädret även om det var en upplevelse.

Senare på kvällen käkade jag pizza. Jag förvånades även över hur en Coca Cola kunde kosta hela 50 kr. Dessutom träffade jag en social amerikanska på hotellet samt en spanjor som var på cykelresa från Tyskland till Asien.

 

MÅNDAG 14 MAJ - HEMRESA
Jag startade dagen med en lyxfrukost där jag verkligen njöt av alla godsaker. Sedan tog jag mitt pick och pack och gick över till svenska landslagets hotell för att åka med dem till Milano flygplats. Resan gick smidigt och strax före klockan fyra landade vi på Arlanda.


Sammanfattningsvis en härlig vecka. Kul att träffa alla kompisar och familjen jag bodde hos i höstas. Dessutom spännande terräng på publiktävlingarna och en bra combo mellan att springa själv och heja på landslagslöparna. Väldigt omväxlande väder och även om regnskurarna störde lite så fick vi en hel del sol.

Skribent: Simon Schuster
Epost: Adressen Gömd

VÅRA SOCIALA MEDIER:




STOLT ARRANGÖR AV:

SAMARBETSPARTNERS:

noname logo med platta

 

Postadress:
IFK Lidingö SOK - Orientering
PDF-fakturor: This is a mailto link, Vasavägen 82
18141 Lidingö

Besöksadress:
Vasavägen 82
18141 Lidingö

Kontakt:
Tel: 0730203462
E-post: This is a mailto link

Se all info